Apropå Konst

Ja, jag var medveten om att jag inte kunde höras så bra. Men ni missade inget, bara konstigt babbel som vanligt!
Videobloggandet kanske kommer, så otroligt svårt att sitta still och prata långsamt.

Thomas, du fick mig att tro att aliens attackerade igår natt. Mobilen lyste upp mitt i natten och började blinka som tusingen. Fast en glad alienattack :)

Jag har funderat mycket på perfektionism och "så ska det vara"-tvång på sistone. Vill inte erkänna att jag har hemlängtan, att det finns saker jag ångrar och saker jag inte vågar. Så låser in allt i en låda i mig och sen måste man gå omkring och bära runt den, ha ont och vara skamsen för att den finns. Det är så mycket som är bra i mitt liv just nu. Det känns som om jag är otacksam om jag inte är glad över det.

Men det borde inte behöva finnas en låda. Det är ingen som förväntar sig att jag ska vara perfekt och konstant lycklig. Eller snarare, man kan vara lycklig utan att vara felfri.

Det känns som om jag snuddar vid tankar som kan få mig att acceptera mig själv, men kan inte riktigt greppa taget. De slinker iväg som en hal tvål när jag försöker.

Ni kanske känner er förvirrad nu. Desamma kära vänner, desamma.

Godnatt!