Apropå Konst

Gick till bussen, väntade på bussen, satt på bussen, gick hem från bussen. Och var på sådant där jävla pisshumör. Frös så att jag skakade, ryggen värkte, kände mig skabbig, kände mig värdelös. Anledningen vill jag inte ta upp här.
Men gott folk, då när jag gick där djupt inne i egocentriska tankar hem från bussen och husen jag gick förbi blängde på mig så spelas Movits på radion. Om jag hade varit en häst hade jag spetsat öronen. Det gjorde jag nog iallafall. Hela världen blev så mysigt skinande igen, trots mörkret. Jag upptäckte t o m att det var stjärnklart. Det är svårt att inte skutta och älska världen när man hör bra musik. 

Tänk, vad vore vi utan musik? Jag vore hyfsat fast i depression kan jag ju sanningsenligt säga.  




Du kan kalla mig utanför
För att jag inte gjorde som dom andra gjorde när dom gjorde som dom gjorde förr
Ursäkta om jag stör.... FALALALALALA, TJO!

Nu ska jag se på Gossip girl
Jag hoppas ni inte gör som jag gör som jag gjorde förr
Och laddar ner för att ni vill vara som jag
Det är synd om ni har något annat behag

Seyaa.