Optimist javisst (men inte magister Pangloss)
När allt känns så otroligt problemfritt och man kan ta åt sig äran för det, det är en väldigt fin känsla. En av mina favoriter faktiskt. Vill inte bli av med den bara, hatar att min humör går i vågor!
Har gjort allt i skolan som behövar vara gjort, har fettroligt med mina classmates 24/7, gitarrspelandet mejkar sense, jag har inte haft "hjäälp jag är så skabb att jag borde dränka mig" symptom på.. lång tid, minst ett dygn :]. And so on.. sweet sweet sweetness!. Har även upptäckt att jag har en viss superkraft med att lösa problem, jag är helt enkelt oövervinnlig, Bring it on bara! Ohejdbar lycka, tjoobidoo. Imorgon träffar man kanske en viss elin wessbladh också, eller möjligtvis på fredag. Det känns ju inte lite fettnajs det.
TURKEEY PÅ LÖRDAG!
Jag har länge planerat att jag ska börja lära mig blogga och skriva vettiga saker, men jag vet inte om det går, jag är en ovettig person. För helt seriöst, läsa om folks " det här har jag gjort idag" är inte det intressantaste, om människan inte i fråga har typ världens coolaste liv. Vilket det är lite brist på här. Men jag ska fundera lite mer! Det blir troligtvis en blandning av att skriva av mig mina åsikter om allt. Typ böcker, filmer osv.. lyktstolpar kanske.. Ni vet sånt där som jag borde bespara min vänner ifrån, men ändå bubblar över ibland. Jag gillar att prata <:
NU SOVA! (jag vet, jag går och lägger mig samma tid som 6åringar) 
omfg, she's wearing a dress!
